Det doftar sött och strävt om tomaterna i vår köksträdgård. Gurkans blad har börjat gulna och morötterna är uppätna. Ovanför mitt huvud flyger en skock gäss i ett stort V. Redan? Jag höjer blicken och låter solens mjukhet smeka mina stängda ögonlock. Höst. Min absolut favoritårstid. En tid för avsked och avslut. En tid för vila och lugn. Samtidigt mitt nyår då planer smids, möten bokas och jobbkalendern fylls på.
Jag böjer mig ner vid lådan med zucchini. Lukten av gödsel slår upp i mitt ansikte så jag tvingas vända på huvudet. Näsan vänjer sig och jag lutar mig närmare. Tänk att allt detta kommit ur två små frön? Mina fingertoppar smeker zucchiniblommans papperstunna hölje. Lite liv kvar ännu innan vinterns vila. Jag känner mig stolt över allt som fått plats att växa i våra lådor. Skär av en mogen frukt och bär in den i köket. Det är i det lilla som det riktigt stora finns tänker jag.
