En vanlig måndag. Så stor och så liten på en och samma gång. Jag går min promenad längs med havet, tänker att idag är det nog för kallt för att simma. Havet är så klart, sanden på bottnen har formats i otroliga mönster efter vågornas framfart. Jag vill vara en del av det. Så också idag klär jag av mig och låter det kalla vattnet omsluta mig. Ett par simtag. Lugna djupa andetag. När jag står på bryggan och vattnet droppar längs med kroppen värmer solen ännu. En vanlig måndag. Så stor och så liten på en och samma gång.
